Frågor & svar

Investeringsstöd

Det finns ett statligt stöd för installation av solceller. Det riktar sig till alla typer av aktörer som företag, offentliga organisationer och privatpersoner.

energimyndigheten

Skattereduktion

Om din fastighets solceller eller vindkraftverk producerar mer el än du förbrukar, har du under vissa förutsättningar rätt till skattereduktion för den överskottsel som matas in till elnätet.

skatteverket

Elcertifikatsystemet

Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. Sedan den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad.

energimyndigheten

ROT-avdrag för installation

Nu kan man beräkna ROT-avdrag för installation av solcellsanläggningar enligt en schablon precis som man kan göra för installation av solvärmesystem, m m.

svensksolenergi

Frågor & svar

Här tar vi upp vanliga frågor som kan komma upp i samband med tankegångar att bygga en solcellsanläggning.

Solcellspaneler

Här besvarar vi frågor angående solceller.

En solcellspanel består av ett flertal sammankopplade solceller som alla omvandlar solljus till elektricitet. Huvudbeståndsdelen i en solcell är ett halvledarmaterial, i regel kisel. Halvledare är material som varken kan kategoriseras som isolatorer eller ledare och vars elektriska egenskaper kan påverkas genom kontrollerat införande av främmande atomer i materialet (s.k. dopning). Solcellen består av två sammanfogade halvledare med separerade metallkontakter. Dessa två har dopats på ett sådant sätt att den ena är n-dopad (n = negativ) vilket innebär att den har ett överskott av elektroner och den andra är p-dopad (p = positiv) vilket innebär att den har ett underskott av elektroner. På grund av koncentrationsskillnaden av elektroner mellan halvledarna kommer elektroner att flöda från n- till p-sidan. Detta bildar således ett elektriskt fält inuti halvledarstrukturen, det s.k. utarmningsskiktet.

I en solcell är n-skiktet väldigt tunt. Faktiskt så tunt att fotonerna i solljuset som träffar cellen kan penetrera lagret och sedan överföra sin energi till elektronerna i utarmningsskiktet. De då exciterade elektronerna blir fria och följer det elektriska fältet genom utarmningsskiktet ut till de elektriska kontakterna kopplade till n-lagret. Vid anslutning av en förbrukare sluts kretsen: Elektronerna flödar genom förbrukaren till baksidekontakten och slutligen tillbaka till utarmningsskiktet.

Över 95% av de producerade solcellerna världen över består av halvledarmaterialet kisel (Si). Kisel är det näst vanligaste ämnet i jordskorpan och finns därför i rikliga mängder.

Bearbetningen av kislet kan även göras miljövänligt. Cellerna klassificeras sedan efter kristalltyp: monokristallin, polykristallin eller amorf. De olika celltyperna skiljer sig åt både gällande verkningsgrad och tillverkningskostnader. Exempelvis är verkningsgraden hos amorfa solceller (tunnfilmsceller) lägre än för de båda andra celltyperna, men då de har en enklare tillverkningsprocess är de generellt billigare att tillverka.

Verkningsgrad beräknas allmänt som kvoten mellan utgående och ingående effekt. Utgående effekt kan maximalt bli så stor som den ingående effekten. Verkningsgraden kan alltså aldrig bli större än 1 (istället för effekt kan man även ta kvoten mellan ingående och utgående energimängd).

Vid elproduktion med solceller skiljer man på cell-, modul- och systemverkningsgrad.
Vid kommersiell massproduktion fås i dagens läge upp till 20% cellverkningsgrad, beroende på vilken teknik som används.
Modulverkningsgraden refererar till den totala modulytan och är därför alltid något lägre än cellverkningsgraden. Detta beror bland annat på det outnyttjade mellanrummet som blir mellan de ihopkopplade solcellerna.

Även växelriktaren omvandlar likström från solpanelerna till växelström med en viss verkningsgrad. Här spelar främst två olika energiförluster roll: omvandlingsförluster samt dynamiska spårningsförluster vilket reflekteras av precisionen och snabbheten hos MPP-spåraren. Marknadsledande växelriktare når en total verkningsgrad på upp till 99 procent.
Systemverkningsgraden refererar till verkningsgraden för hela solcellsanläggningen. Här tas inte bara förlusterna i panelerna och växelriktaren med utan även andra förluster som exempelvis transmissionsförluster i kablar.

Polykristallina moduler såväl som monokristallina moduler tillverkas av grundämnet kisel. I en polykristallin modul är dock inte kiselet helt rent, och får därför en typiskt blåaktig färg när det kyls ner efter tillverkningen. På grund av lägre material- och produktionskostnader är polykristallina paneler något billigare än monokristallina paneler. Dessa har dock generellt högre effekt och en högre verkningsgrad.

Solcellspaneler använder inte bara det direkta solljuset från en klar himmel utan använder även den s.k. diffusa ljusinstrålningen som sker vid molnighet. Ju ljusare det är ute, desto högre effekt ger modulerna. I Centraleuropa står den diffusa ljusinstrålningen för närmare 50% av den totala solinstrålningen.

En solcellsanläggning är mycket driftssäker och kräver ett minimalt underhåll, man bör dock nån gång per år följa upp så den producerar enligt beräkning. Möjliga avvikelser kan vara skuggning, kraftig nedsmutsning (solceller är inte så känsliga för lättare smuts som tex. pollen).

Utdaterade paneler kan oftast ersättas med nya paneler. kontakta oss för experthjälp om du har frågor!

Vid korrekt och regelbundet underhåll håller solcellspaneler väldigt länge. Detta blir även tydligt när man ser de frivilliga tillverkargarantierna på upp till 30 år.

Vilket underhåll som behövs är olika för varje anläggning. Viktigast är dock att delar som kontakter, kabelisolering och andra utsatta områden ses över. Utöver detta är det rekommenderat att man gör en regelbundna kontroller för att upptäcka eventuella externa skador samt att man då rengör speciellt smutsiga paneler.

Växelriktare

Här besvarar vi frågor angående växelriktare.

Växelriktaren är hjärtat i varje solcellsanläggning och har till uppgift att omvandla den solgenererade likströmmen till växelström så att den kan användas lokalt eller skickas ut på elnätet.

Utöver omvandling och vidaresändning av överskottsproduktion används växelriktaren för att kontrollera anläggningen, optimera produktionen.

Liksom bränsleförbrukningen är ett beslutskriterium vid bilköp bör du som solcellsintressent välja växelriktare efter lägsta energiförbrukning och bästa effekt.

Verkningsgraden anger hur många procent av den producerade solelen som används eller matas ut på nätet och hur mycket som outnyttjat går förlorat (i huvudsak i form av värme).

Först och främst behöver en växelriktare en passande likström (baserat på no-load spänning, startspänning och maximal spänning) från en generator (ex. solcellsanläggning) och en elektrisk konsument av växelström (elnät, förbrukare etc.). Ytterligare komponenter som kommunikationsanslutningar, multifunktionsbrytare, smarta mätare och övervakningssystem kan även monteras om man så önskar och om det inte redan är inkluderat i växelriktaren.

Växelriktaren bör monteras på en sval och väl ventilerad plats, gärna nära proppskåpet. Källare, garage och pannrum brukar passa väl. Växelriktarens IP-klassificering anger dennes vattentålighet. En felaktig placering påverkar både prestanda och livslängd negativt.

Ja. Övervakning av solcellsanläggningen över en internetplattform är möjligt från många växelriktartillverkare. Ytterligare komponenter kan dock ibland krävas. Centraliserad övervakning av flera olika system är också möjligt.

Det rekommenderas att man ser över växelriktaren åtminstone en gång per år. Likströmskontakterna och kylningen bör kontrolleras och eventuellt rengöras. Utöver detta är även ett serviceprotokoll från tillverkaren till hjälp. För att upptäcka eventuella fel så tidigt som möjligt bör årlig produktion jämföras med tidigare års produktion.

Batterisystem

Här besvarar vi frågor angående lagrings komponenter.

Ett batterisystem ska alltid anpassas till de lokala förutsättningarna. Viktiga parametrar är bland annat ökning av egenförbrukning, önskad självförsörjningsgrad och storlek på solcellssystemet. Dessa faktorer är direkt avgörande för ett batterisystems lönsamhet. Exakt dimensionering ska dock alltid utföras av en expert på området.

Ja, eftersom batteriväxelriktaren är den som ansvarar för batteriets kontinuerliga i- och urladdning. Utöver detta beräknar den även när elektrisk energi från batterierna ska matas in till huset för att exempelvis kunna leverera tillräckligt med energi nattetid.

För icke-nätanslutna system spelar batteriväxelriktaren en ännu viktigare roll. Den reglerar då hela behovet av elektricitet och distribuerar energin till förbrukarna. Vid händelse av strömavbrott kan vissa batteriväxelriktare i kombination med batterilager användas som backup-system och försörja hushållet med elektricitet. Vissa batteriväxelriktare är självständiga enheter medan andra är kombinerade med den vanliga växelriktaren i en enstaka hybridenhet.

Batterisystemet ska skyddas från direkt solstrålning. På grund av viss ljudutveckling bör batterisystemet installeras avskilt från där man vanligtvis rör sig i fastigheten. Utöver detta ska systemet installeras borta från korrosiva gaser, boskap och livsmedel. Ytterligare information gällande montage av batterisystem hittar du i installationsmanualen för varje tillverkare.

De flesta batterisystemen baseras på litium- eller blybatterier. Litiumbatterier används oftast på grund av deras högre verkningsgrad, längre livstid och högre urladdningsdjup i jämförelse med blybatterier. Kostnaden per lagrad kWh över livstiden är dock likvärdig mellan de två varianterna.

Oftast, ja. Om en hybridväxelriktare redan är inkluderad i solcellssystemet behövs bara att man kopplar in och konfigurerar ett passande batteri till växelriktaren. Om anläggningen använder en konventionell växelriktare utan hybridfunktion så krävs även att man installerar en passande batteriväxelriktare parallellt med den vanliga växelriktaren. Vid ytterligare frågor gällande systemdesign och installation hjälper våra medarbetare gärna till.

Vissa batterisystem består av individuella batterimoduler som placeras i en speciell batterikabinett. Dessa batterisystem kan väldigt enkelt expanderas genom att bara tillsätta ytterligare batterimoduler.

Andra batterisystem består av en batterienhet och styrningskomponenter i ett slutet system. I detta fall måste ett ytterligare komplett batterisystem installeras om man önskar expandera lagringssystemet. Dessa två system kontrolleras sedan av batteriväxelriktaren.

Denna fråga måste alltid besvaras individuellt eftersom varje solcellssystem är unikt. Vissa grundläggande antaganden kan dock göras:

Ett batterisystem är endast användbart då energi behövs men solcellssystemet inte kan leverera den energi som efterfrågas. Om många förbrukare, som kaffekokare, torktumlare och tvättmaskiner, används utanför soltimmarna kan man spara en del av den producerade elektriciteten från dagens soltimmar i ett batteri för att använda denna då solen inte skiner, om så önskas.

Ett batteri ska aldrig laddas ur helt för att försäkra en hög livslängd. Detta värde indikerar hur djupt batteriet kan urladdas.

Detta värde bestäms av batteriets lagringskapacitet och det maximala urladdningsdjupet och anger hur stor den användbara lagringskapaciteten är.

Att bygga en solcellsanläggning

Här besvarar vi frågor angående hur en anläggning bör byggas.

Det finns olika möjligheter för montering. Det vanligaste är montage på taket eller montage integrerat i taket. Vid montage på taket installeras modulerna på ett stativ ovanpå taket och vid integrerat montage integreras solcellerna i takytan. Solcellsanläggningen kan också monteras på väggen eller ställas upp fristående på marken.

Solceller kan installeras överallt där det finns tillräcklig solinstrålning. Ideala förhållanden för ett tak i Mellansverige är 40° lutning i söderläge utan skuggning. En horisontell avvikelse åt sydväst/sydost eller en vinkel mellan 25 och 60° medför endast en marginell minskning av energiutbytet. Skuggning av träd, grannhus och liknande bör helst undvikas. För att uppnå den högsta möjliga egenförbrukningskvoten kan, beroende på konsumtionsmönster, även östlig och västlig orientering vara lämpligt eftersom det maximala energiutbytet då uppnås på för- och eftermiddag.

Idag finns det inga regler för bygglov för solenergianläggningar på eller i anslutning till byggnader men kommunerna har rätt att göra sina egna regler. Vanligtvis kräver kommunerna bygglov inom detaljplanerat område men vissa kommuner har beslutat att solceller inte kräver bygglov. Den 22 februari 2018 la regeringen fram ett förslag på att slopa bygglov för byggnadsmonterade solceller helt och hållet.

Ja, på så sätt vet både nätägaren och din elhandelspartner hur mycket solel som levererats till elnätet. Installation av solceller ska alltid rapporteras till nätägaren som då är skyldig att kostnadsfritt installera en tvåvägsmätare på fastigheten om en sådan inte redan finns installerad. Denna beräknar då både hur mycket el som levereras till elnätet och hur mycket som köps därifrån.

Eftersom egenproducerad solel generellt är billigare att använda än el från elnätet så önskas en så hög egenförbrukningskvot som möjligt. I verkligheten beror denna på ett stort antal faktorer, där den viktigaste är förhållandet mellan producerad och konsumerad elektricitet och förbrukningsprofilen (alltså när och hur mycket elektricitet som används över dagen). En solcellsanläggning i Sverige producerar årligen generellt mellan 800 och 1.000 kilowattimmar per kWp installerad effekt. En anläggning på 7 kWp genererar alltså ungefär så mycket elektricitet som krävs för att tillgodose behovet av hushållsel för ett genomsnittligt hushåll med fyra personer årligen. Elproduktion från solcellerna och konsumtionen av elektricitet från hushållet sker dock inte alltid samtidigt och i lika stor skala. En typisk egenförbrukningsandel är därför utan några speciella åtgärder cirka 30%. Med ett intelligent styrsystem för energiförbrukningen i kombination med ett litet batterisystem kan dock denna andel ökas markant. Alternativet är ett förhållandevis litet solcellssystem, där både den genererade och använda mängden solel är betydligt lägre.

Erfarenhetsmässigt producerar ett solcellssystem i Sverige cirka 800 till 1.000 kWh per kWp per år, beroende på region, riktning, väderförhållanden och anläggningsteknik. Under år med särskilt gynnsamma förhållanden och med en i övrigt väl projekterad anläggning kan även mer än 1.000 kWh genereras.

Eftersom en takparallell solcellsanläggning inte ökar risken för blixtnedslag i byggnaden, är inte solpanelerna själva utsatta för någon högre risk än växelriktaren eller andra apparater kopplade till elnätet. Skulle dock olyckan vara framme och blixten slå ner rakt i anläggningen kan signifikanta skador på panelerna förväntas. En integrering av ett externt blixtskyddssystem kan dock hjälpa
Direkta nedslag är i regel väldigt sällsynta, dock är indirekta nedslag eller nedslag i närheten, som gör att en partiell blixtström flödar genom den elektriska installationen eller orsakar en överspänning i denna, betydligt vanligare. För att minska skadorna vid en sådan incident kan ett överspänningsskydd installeras antingen vid nätanslutningen eller vid modulfältet. Moderna växelriktare är dessutom skyddade mot atmosfäriska störningar genom termiskt övervakade varistorer.

Jordning av modulramar och underkonstruktionen är inte obligatoriskt men rekommenderas. Om ett blixtskyddssystem är installerat i byggnaden kan solpanelerna och underkonstruktionen behöva integreras i denna. Oavsett är det rekommenderat att utveckla ett passande skyddssystem. På grund av frågans komplexitet kan det vara lämpligt att konsultera en expert på blixtskydd.

Kanske, ta alltid kontakt med ditt försäkringsbolag för säkerhets skull och hör vad som gäller för just dig. För privatpersoner krävs oftast ingen ytterligare premie utan anläggningen täcks av den ordinarie hemförsäkringen.

Normalt behöver ett solcellssystem väldigt lite underhåll och är väldigt pålitlig p.g.a. utnyttjandet av den fotoelektriska effekten vilket inte kräver några rörliga delar. Tillverkarna garanterar en livstid på modulerna på mellan 20 till 30 år. Beroende på kvaliteten hos de enskilda komponenterna är en drifttid på mer än 30 år möjligt. Prestandan hos solpanelerna efter 20 år är dock generellt endast cirka 80% av vad den var från början.

Moderna växelriktare kan normalt användas i cirka 20 år. Tillverkarna erbjuder garantier på mellan fem och tio år, vilket ofta kan förlängas till 25 år.

Installationen av ett solcellssystem tar oftast bara ett fåtal dagar.

Begrepp

Det finns ett par begrepp som kan vara bra att veta om.

Kilowattpeak står för toppeffekt (eng. peak = topp). Detta värde anger den maximala effekt som en solcellsmodul kan nå under standardiserade testförhållanden och fungerar således som neutralt jämförelsetal vid utvärdering av prestanda. Som standardförhållanden (STC) används en temperatur på 25 °C samt en solinstrålning på 1.000 watt per kvadratmeter.

Temperaturen är viktig då solceller producerar mer elektricitet vid lägre temperaturer och mindre vid högre temperaturer. Toppeffekten kallas även ”nominell effekt” eller ”märkeffekt” av de flesta tillverkare. Eftersom tester görs vid optimala förhållanden motsvarar märkeffekten nödvändigtvis inte toppeffekten under verkliga förhållanden.

Framförallt p.g.a. den strålningsinducerade uppvärmningen av solcellerna så ligger ofta den verkliga effekten 15 till 20 procent under STC-värdena. Notera dock att solcellspanelerna på grund av väderrelaterade faktorer som exempelvis frost kan komma att producera över märkeffekten.

Den årliga energiproduktionen påverkas av flera faktorer (modulernas riktning, cellmaterial, placering, väder etc.), därför finns inget generellt svar på frågan. Som riktmärke kan en årlig produktion på 800 till 1 000 kWh/kWp för en solcellsanläggning med tillfredställande rikning i Sverige antas.

MPP är en förkortning för Maximum-Power-Point. Detta beskriver den punkt där maximal effekt fås från solpanelerna under gällande förhållanden, alltså den punkt där produkten av ström och spänning har sitt maximum. Denna punkt är inte konstant utan beror på strålningsintensitet, temperatur och typ av solcell.

En sträng är en rad av seriekopplade solcellspaneler.

Med kryssförband menas att skenor läggs i två lager innan modulerna placeras ovanpå. Det består således av nedre bärskenor och sedan övre modulskenor. Huruvida detta krävs eller inte beror på takets design och modulriktningen (lodrätt eller vågrätt).

Ett ballastoptimerat system är ett montagesystem för platta tak med en taklutning på upp till 5°. Skenor placeras då på taket och ballasteras med vikter, vilket gör att montaget kan ske helt utan takpenetrering. Nödvändig ballasteringsvikt beräknas från förväntade statiska krafter samt takets egenskaper.

Inom solcellsteknik beskrivs azimutvinkeln som avvikelse från söder. Ett modulfält som pekar mot syd har alltså en azimutvinkel på 0°. För paneler liggandes i öst/väst-riktning är azimutvinkeln -90° (Öst) respektive +90° (Väst).

Ett Off-Grid-system är ett självstående, slutet solcellssystem som varken tar eller ger någon elektricitet till/från ett elnät. Ett On-Grid-system å andra sidan är ett solcellssystem som är kopplat till ett elnät.

Förkortningen ”AC” står för ”alternating current” och betecknar växelström. I kontrast till det har vi ”DC” som står för ”direct current” och står för likström.

Självförsörjandegraden betecknar graden av självförsörjande som en fastighet har från sin egen solelgenerering. Vid en självförsörjandegrad på 100% kommer alltså all konsumerad elektricitet från solcellssystemet.

Självförsörjningsgraden ska inte förväxlas med egenförbrukningskvoten, som betecknar förhållandet mellan egenproducerad och egenkonsumerad elektricitet.

Sparrarna (takstolarna) i sparrtaket går från taknock till takfot och har oftast ett mindre avstånd mellan sig än åsarna i åstaket som går från takkant till takkant. Tak med takpannor är oftast sparrtak medan trapetsplåttak och fibercementtak (eternit) oftast är åstak. Se exempel här.

Medan kWh (= kilowattimmar) är en enhet för arbete, alltså effekt multiplicerat med tid, är å andra sidan kWp panelernas märkeffekt kallad kilowatt-peak. Detta värde ges från Standard Test Conditions (STC). Det årliga förhållandet mellan kWh och kWp kallas specifik anläggningsproduktion.

Strömflödet från seriekopplade solcellspaneler begränsas av den svagaste panelen i serien. På grund av detta påverkar alltså stora effekttoleranser på panelerna hela systemets prestanda negativt, vilket kallas mismatch-förluster. För att minimera dessa förluster (speciellt i fallet med stora effekttoleranser) bör paneler med samma prestanda kopplas i samma sträng för att uppnå bättre övergripande prestanda. Listan över verklig modulprestanda (flash list) kan vara till hjälp här.

Smart Grids (smarta elnät) är intelligenta elnät som kombinerar generering, lagring och konsumtion på ett effektivt sätt. En central styrenhet koordinerar alla komponenter optimalt och balanserar effektfluktuationer, speciellt med förnybar energi, över hela nätet på samma gång. Nätverket består både av informations- och kommunikationsteknik (ICT) samt decentraliserade organiserade energihanteringssystem som hanterar de enskilda komponenterna.

Systemets Performance Ratio är ett tal oberoende av lokaliseringen och indikerar anläggningens kvalitet. Detta beräknas som kvoten mellan idealt och reellt energiuttag och tar hänsyn till samtliga förluster i systemet såsom kablar, mätare och kontakter. Detta värde påverkar ofta ekonomin för en solcellsanläggning mer än lokaliseringsfaktorer. Dagens anläggningar har normalt en PR mellan 0,75 – 0,85.

Förbrukningsprofilen visar distributionen av årlig genomsnittlig förbrukning över dygnets alla timmar, på veckodagar, lördagar och söndagar.

Begreppet laststyrning inkluderar alla (tekniska) lösningar vars syfte är att konsumera elektricitet när den produceras av solcellsanläggningen för att öka egenförbrukningsandelen av solel. Detta kan göras genom intelligenta laststyrningsanordningar eller genom automatisk inkoppling av förbrukare (ex. med hjälp av timers).

Ekonomi

Här besvarar vi frågor om ekonomin av ett solcellssytem.

Priset beror på flera faktorer som installerad effekt, montagekostnad och vald solcellsteknik. Det beror även på kvaliteten hos de använda komponenterna. Som resultat av kontinuerliga prissänkningarna de senaste åren är det svårt att ange ett konkret pris. Använd gärna våra kostnadsfria onlineverktyg för att skapa en icke bindande offert eller kontakta oss.

Priserna för solcellsanläggningar sjunker kontinuerligt. Detta har gjort att kostnaden per kilowattimme egenproducerad solel idag ligger under kostnaden för en kilowattimme köpt från elnätet. Investeringen i en solcellsanläggning lönar sig alltså, även om man bortser från de över tid stigande elpriserna.

Med egenförbrukning av solel ökar man sin självständighet från elleverantören och minskar därför också sin sårbarhet mot potentiellt stigande elpriser. Dessutom används energin effektivare, då man inte har några distributionsförluster.
Därutöver avlastar el som produceras och används på samma plats nätinfrastrukturen. Kostnaderna för nätutbyggnad kan således minskas. En ökad egenförbrukningsandel med hjälp av intelligent energistyrning är därför en av nycklarna i ett decentraliserat elsystem baserat på förnybara energikällor.

Rörigt? Ta kontakt med oss!

Vi ser fram emot att utveckla våra kontaktband och erbjuder därför kostnadsfri rådgivning och förslag på kompletta lösningar skräddarsydda för era behov.
Kontakta oss redan idag så ska vi tillsammans skapa en bättre morgondag.

Till kontaktsidan